Överkonsumtion

Överkonsumtion saknar en enhetlig och allmänt accepterad definition men avser ofta konsumtion av hedonistiska varor eler tjänster, såsom alkohol, tobak och lyxvaror, av individer med oönskade personliga egenskaper, låg moral eller tillhörande minoritetsgrupper.[1] Överkonsumtion kan även beteckna konsumtion med negativa individuella, sociala eller miljömässiga effekter, och som kan äventyra framtida generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.[1][2][3] Termen kan även syfta på konsumtion som överstiger det som i ett längre perspektiv kan produceras av världens naturresurser.[4] Överkonsumtion kan även beteckna konsumtion av varor eller tjänster som står i konflikt med vissa värderingar, exempelvis religiös synd.[1]

Ett besläktat begrepp är överproduktion som Karl Marx menade att kapitalismen leder till och som följer av marxistisk arbetsvärdeteori enligt vilken kapitalister exploaterar eller utnyttjar arbetarklassen.[5]

Se även

Källor

  1. ^ [a b c] Håkansson, Andreas (2014-11). ”What is overconsumption? – A step towards a common understanding” (på engelska). International Journal of Consumer Studies 38 (6): sid. 692–700. doi:10.1111/ijcs.12142. ISSN 1470-6423. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/ijcs.12142. Läst 29 februari 2024. 
  2. ^ ”överkonsumtion”. www.eionet.europa.eu. https://www.eionet.europa.eu/gemet/sv/concept/15382. Läst 5 februari 2024. 
  3. ^ ”hållbar utveckling - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A5llbar-utveckling. Läst 5 februari 2024. 
  4. ^ Hedestad, Sophie; Eriksson, Louise (2010). ”Överkonsumtion - Upplevelser och identitetsskapande”. Företagsekonomiska institutionen. Lunds Universitet. sid. 12. https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1628152&fileOId=2435905. Läst 5 februari 2024. 
  5. ^ Pirgmaier, Elke (2020-12-10). ”Consumption corridors, capitalism and social change” (på engelska). Sustainability: Science, Practice and Policy 16 (1): sid. 274–285. doi:10.1080/15487733.2020.1829846. ISSN 1548-7733. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/15487733.2020.1829846. Läst 29 februari 2024. 
v  r
Hållbar utveckling
Principer
Konsumtion
Befolkning
Teknik
Ekodesign · Lämplig teknik · Miljöteknik
Biologisk mångfald
Energi
Mat
Hållbart jordbruk · Hållbart fiske · Lokalproducerad mat · Matsäkerhet · Permakultur · Skogsjordbruk · Stadsodling
Vatten
Vattenbrist · Vattenfotavtryck · Vattenhushållning · Vattenskydd · Vattenåtervinning
Ansvarsskyldighet
Hållbar avkastning · Hållbart skogsbruk · Hållbarhetscertifiering · Hållbarhetsmått · Hållbarhetsrapportering · Hållbar materialförsörjning
Tillämpningar
Arkitektur · Dagvattenhantering · Ekodesign · Ekoby · Företagande · Förpackningar · Geopark · Grön marknadsföring · Industrier · Infrastruktur · Konst · Landskapsarkitektur · Livsstil · Marknader · Mode · Nyurbanism · Reklam · Städer · Samhällsbyggande · Transport · Trädgårdsskötsel · Turism
Förvaltning
Avfall · Fiske · Material · Naturresurser · Planetär · Skogsbruk
Avtal och konferenser
FN:s miljövårdskonferens (Stockholm, 1972) · Brundtlandkommisionen (1983) · Brundtlandrapporten (1987) · Riokonferensen (1992) · Riodeklarationen om miljö och hållbar utveckling · Agenda 21 (1992) · Konventionen om biologisk mångfald (1992) · Internationella konferensen om befolkning och utveckling (1994) · Lissabonprinciperna (1997) · Kyotoprotokollet (1997) · Earth Charter (2000) · FN:s millenniedeklaration (2000) · Earth summit 2002 (Rio+10, Johannesburg) · FN:s nationernas konferens om hållbar utveckling 2012 (Rio + 20, 2012) · Globala målen (2015) · Parisavtalet (2015) · FN:s havskonferens (2017)