Ekologiskt fotavtryck

Det ekologiska fotavtrycket är ett mått på mängden resurser som en människa förbrukar.[1] Det är uttryck för den area som behövs för att försörja en människa eller ett land. Uttrycket beskriver hur stor ekologisk yta som krävs för att producera och assimilera (ta hand om) avfallet. När man talar om ekologiskt fotavtryck i debatten kring klimatförändringarna syftar man ofta till hur stort koldioxidutsläpp en person eller en händelse ger upphov till. Utsläppet kan uppstå vid till exempel en flygresa eller vid elförbrukning och kan sedan kompenseras för genom klimatkompensation.

Beräkning

I beräkningar av det ekologiska fotavtrycket utgår man inte från konkreta spår i naturen. Istället använder man statistik över konsumtion och produktion för att uppskatta hur mycket av planetens förnyelsebara förmåga som behövs för att ta fram allt som vi konsumerar och absorbera avfallet som bildas. I Living Planet Report rapporterar WWF regelbundet hur fotavtrycket för mänskligheten och de olika nationerna utvecklas samtidigt som effekterna på den biologiska mångfalden visas.[2][3][4] I snitt har varje människa på jorden ett avtryck på 2,7 hektar, men de genomsnittliga tillgängliga ytan är 1,8 hektar per person, det vill säga i genomsnitt förbrukas 1,5 jordklot (2,7/1,8).[5] Gränsen ett (1) jordklot överskreds år 1970.[4][6]

Se även

Referenser

  1. ^ Ewing et al. 2001. [https://web.archive.org/web/20150811111049/http://www.footprintnetwork.org/images/uploads/National_Footprint_Accounts_Method_Paper_2010.pdf ”Calculation methodology for the national footprint accounts, 2010 edition”] (på engelska). Global Footprint Network. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150811111049/http://www.footprintnetwork.org/images/uploads/National_Footprint_Accounts_Method_Paper_2010.pdf. Läst 7 maj 2015. 
  2. ^ ”Ekologiska fotavtryck - och hur många planeter skulle krävas om alla levde som du?”. www.wwf.se. Världsnaturfonden (WWF). http://www.wwf.se/vrt-arbete/ekologiska-fotavtryck/1127697-ekologiska-fotavtryck-startsida. Läst 2 mars 2015. 
  3. ^ ”Living Planet Report 2014 - Species and spaces, people and places”. www.wwf.se. Världsnaturfonden (WWF). Arkiverad från originalet den 31 december 2014. https://web.archive.org/web/20141231232517/http://www.wwf.se/source.php?id=1579930. Läst 2 mars 2015. 
  4. ^ [a b] ”Sammanfattning av Världsnaturfonden WWFs "Living Planet Report 2014" (svensk sammanfattning)”. www.wwf.se. Världsnaturfonden (WWF). http://www.wwf.se/source.php/1580065/Living_Planet_Report_2014_Svensk_sammanfattning_20141030.pdf. Läst 3 mars 2015. 
  5. ^ ”Data Sources” (på engelska). Global Footprint Network. 5 maj 2010. http://www.footprintnetwork.org/en/index.php/GFN/page/world_footprint/. Läst 7 maj 2015. 
  6. ^ ”Methodology and Sources”. www.footprintnetwork.org. Global Footprint Network. http://www.footprintnetwork.org/en/index.php/GFN/page/methodology/. Läst 3 mars 2015. 
v  r
Hållbar utveckling
Principer
Antropogen · Antropocen · Ekologism · Ekomodernism · Förvaltarskap · Globala katastrofrisker · Hållbar utveckling · Planetens gränser · Social hållbarhet
Konsumtion
Befolkning
Teknik
Ekodesign · Lämplig teknik · Miljöteknik
Biologisk mångfald
Energi
Mat
Hållbart jordbruk · Hållbart fiske · Lokalproducerad mat · Matsäkerhet · Permakultur · Skogsjordbruk · Stadsodling
Vatten
Vattenbrist · Vattenfotavtryck · Vattenhushållning · Vattenskydd · Vattenåtervinning
Ansvarsskyldighet
Hållbar avkastning · Hållbart skogsbruk · Hållbarhetscertifiering · Hållbarhetsmått · Hållbarhetsrapportering · Hållbar materialförsörjning
Tillämpningar
Arkitektur · Dagvattenhantering · Ekodesign · Ekoby · Företagande · Förpackningar · Geopark · Grön marknadsföring · Industrier · Infrastruktur · Konst · Landskapsarkitektur · Livsstil · Marknader · Mode · Nyurbanism · Reklam · Städer · Samhällsbyggande · Transport · Trädgårdsskötsel · Turism
Förvaltning
Avfall · Fiske · Material · Naturresurser · Planetär · Skogsbruk
Avtal och konferenser
FN:s miljövårdskonferens (Stockholm, 1972) · Brundtlandkommisionen (1983) · Brundtlandrapporten (1987) · Riokonferensen (1992) · Riodeklarationen om miljö och hållbar utveckling · Agenda 21 (1992) · Konventionen om biologisk mångfald (1992) · Internationella konferensen om befolkning och utveckling (1994) · Lissabonprinciperna (1997) · Kyotoprotokollet (1997) · Earth Charter (2000) · FN:s millenniedeklaration (2000) · Earth summit 2002 (Rio+10, Johannesburg) · FN:s nationernas konferens om hållbar utveckling 2012 (Rio + 20, 2012) · Globala målen (2015) · Parisavtalet (2015) · FN:s havskonferens (2017)