Klimatångest
Klimatångest är den starka oro och rädsla som människor kan känna i och med de pågående klimatförändringarna. Fenomenet är relativt nytt inom psykiatrin. Ibland dyker den upp i samband med psykoser, men betydligt vanligare är att den tar sig uttryck som katastroftankar inför framtiden, ångest, oro, hopplöshet och/eller depression – ofta i kombination med en känsla av maktlöshet.[1]
För att kunna hantera de starka känslorna av oro som kan komma när vi drabbas av insikt om det allvarliga läget, är det en fördel att samtidigt känna hopp. Känslan av hopp om framtiden kan nämligen "buffra" oro och minska risken för sämre livskvalitet.[2]
När hälsoeffekterna av klimatförändringar diskuteras, lyfts ofta fysiska sjukdomar fram, exempelvis spridning av tropiska sjukdomar. Forskare varnar också för en ökning av psykiska problem. Till exempel kan bara vetskapen om att klimatförändringarna pågår och att de orsakas av människan, leda till ökad oro och nedstämdhet. Barn anses vara extra utsatta för denna psykiska press men även vuxna drabbas.[1]
Greta Thunberg oroade sig under sina tidiga skolår starkt över miljö- och klimatfrågor. Detta bidrog till att hon genomgick en svår depression, men senare beslutade sig för att i stället gå till handling.[3]
Referenser
Noter
- ^ [a b] Lagerblad, Anna (6 december 2010). ”Klimatångest nytt fenomen i psykiatrin”. Svenska Dagbladet. Schibsted. http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/klimatangest-nytt-fenomen-i-psykiatrin_5784983.svd. Läst 4 mars 2019.
- ^ Ojala, Maria (2007). Hope and worry : exploring young people's values, emotions, and behavior regarding global environmental problems. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-991. Läst 7 mars 2019.
- ^ Suyin Haynes (16 maj 2019). ”Greta Thunberg Got Everyone to Listen” (på engelska). Time. https://time.com/collection-post/5584902/greta-thunberg-next-generation-leaders/. Läst 26 juni 2019.
Källor
- International Journal of Mental Health Systems och American Psychological Association.
