Kolsänka

Koldioxidmängder och -flöden i gigaton kol

En kolsänka eller en CO2-sänka är en växande kolreservoar och är motsatsen till en kolkälla. De huvudsakliga kolsänkorna är världshaven och växande vegetation. Båda urlakar kol från atmosfären genom att biomassan använder kol vid sin uppbyggnad såsom plankton och träd. Uttrycket har blivit känt mest beroende på Kyoto-protokollet.[1][2][3][4]

Olika sätt att öka upptagningen av kol från atmosfären diskuteras i dag på grund av växthuseffekten som förstärks av ökande halt av CO2. Det finns både idéer om att artificiellt lagra koldioxiden och att öka skogarnas och världshavens upptagning av koldioxid.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Balal Yousaf, Guijian Liu, Ruwei Wang, Qumber Abbas, Muhammad Imtiaz, Ruijia Liu: Investigating the biochar effects on C-mineralization and sequestration of carbon in soil compared with conventional amendments using stable isotope (δ13C) approach. GCB Bioenergy 2016; doi:10.1111/gcbb.12401
  2. ^ ”Electricity, Renewables, and Climate Change: Searching for a Cost-Effective Policy” (PDF). Electricity, Renewables, and Climate Change: Searching for a Cost-Effective Policy. Resources for the Future. Arkiverad från originalet den 4 June 2007. https://web.archive.org/web/20070604191032/http://www.rff.org/Documents/RFF-RPT-Renewables.pdf.  Arkiverad 4 juni 2007 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070604191032/http://www.rff.org/Documents/RFF-RPT-Renewables.pdf. Läst 6 augusti 2018. 
  3. ^ Manguiat, M. S. Z., Verheyen, R., Mackensen, J. & Scholz, G. (2005). ”Legal aspects in the implementation of CDM forestry projects” (pdf). IUCN Environmental Policy and Law Papers. Number 59. Arkiverad från originalet den 16 July 2010. https://web.archive.org/web/20100716142612/http://data.iucn.org/dbtw-wpd/edocs/EPLP-059.pdf.  Arkiverad 16 juli 2010 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100716142612/http://data.iucn.org/dbtw-wpd/edocs/EPLP-059.pdf. Läst 6 augusti 2018. 
  4. ^ Rosenbaum, K. L., Schoene, D. & Mekouar, A. (2004). ”Climate change and the forest sector. Possible national and subnational legislation”. FAO Forestry Papers. Number 144. http://www.fao.org/docrep/007/y5647e/y5647e00.HTM. 

Externa länkar

  • Kolsänka
v  r
Global uppvärmning och klimatförändring
 
Temperaturer
Effektiv temperatur · Historisk klimatologi · Hockeyklubbskurvan · Instrumentell temperaturmätning · Klimatproxy · Paleoklimatologi · Paleotempestologi · Temperaturmätning med satellit
 
Orsaker
Avskogning · Biobränsle · Ekocid · Flyg · Fossila bränslen · Global fördunkling · Global Warming Potential · Jordens strålningsbalans · Koldioxid · Koldioxid i jordens atmosfär · LULUCF · Marknära ozon · Orsaker till global uppvärmning · Sot · Strålningsdrivning · Växthuseffekten · (Infraröda fönstret) · Växthusgaser · (Halokarboner) · Urban värmeö · Överbefolkning · Överkonsumtion
Naturliga
Albedo · Bondhändelser · Återkopplingseffekt · Cloud forcing · Glacial · Global nedkylning · Kosmiska partiklar · Klimatoscillationer · Klimatkänslighet · Milanković-cykler · Orbitala variationer · Solfläckscykeln · Termohalin cirkulation · (AMO · ENSO · IOD · PDO) · Vulkanism
Global klimatmodell
 
Historia
Atmosfärisk termodynamik · Keelingkurvan · James Hansen · Klimatvetenskap · Svante Arrhenius
 
Klimatpolitik
 
Effekter
 
Begränsning
Regeringsnivå
European Climate Change Programme · G8-mötet 2005 · Parisavtalet
Minskning av utsläpp
Koldioxidfri energi
Övrigt
Biokol · Geoengineering · Kolsänka · REDD · Återplantering av skog
 
Anpassning
 
Övrigt